En cykeltur.

Tänk dig en cykeltur ner till Rössjön för att bada i unga år.

Det är ljuvligt att leva, men vem hinner tänka på sån´t när man bara är barnet. Så njut av farten. De ljumma sommarfläktarna från Rinkebyskogarna och Edsviken. Så nära ett paradis.

Men det här är ingen vanlig cykeltur. Det är livscykeln som rullar ner mot stranden. Sinnena i sina fulla potenser talar för att vi fortfarande är kvar i paradiset. Smärtan i rumpmusklerna håller med om det, så det fattas oss inget för att njuta av att doppa fötterna.

Livet cyklar med döden som ledsagare. De ger varandra en dimension, en färg, ett sinne. Som de vore vågorna mellan oss och de nära vännerna, liksom allt annat utmed stranden. Det är smaken för det levande, en andning som hörs och en värmande fläkt mot huden. Och ändå en balanserande doft av död. Livets ytspänning. Att en så skör vägg kan vara så vass att den deflorerar näthinnan. Den gången man för första och sista gång upptäcker den. Liv - hinnan - Död. Men vi är tills vidare en livstids avstånd från den här utmed stranden.

När vi ändå trampat slut på cykelns punkterade däck och kedjan blivit obrukbar, återstår ett outhärdligt ingenting för oss som fortfarande lever. Men det blev fullständigt likgiltigt för den som trampat färdigt. Bäst att undanröja alla tvivel så jag undersöker min egen statistik och ser skrämmande tendenser. I min släkts manliga sida har den varit att falla av allt tidigare. Med min farfar och pappa som yttersta exempel har jag bara sex år kvar att leva. Jag får pinna på nu, även om det går uppför. Livet är helt enkelt för kort för att hinna med allt, så man bör undvika att spilla för mycket tid på oväsentligheter.

Vad är värt att leva för? Vad ska man ha livet till? Först lära sig att bli människa, att ge och få kärlek, inspiration till kreativitet och kanske t.o.m. en gång få uppleva det där dödsögonblicket. Att få vara med om alla dessa ingredienser är en ynnest, för utan dem ingen reaktion i mina sinnen och inget paradis att sakna. Just nu är det vi som är tillsammans här. Att vi hör tillsammans är en samhörighet, att höra hemma någonstans bildar sammanhangen, Mellan oss skapas med välvilja och samklang. Samhället är vårt uppehälle tillsammans. Det är här vi kan uppleva varandra. Vi sitter här, alla i samma båt och på håll kan vi se andra båtar. Men vi kan lita på att de liknar oss. Du kanske kom ensam till stranden men det är knappast en nackdel, för då är du med oss - allihop.

Vi är dina medmänniskor. Det är alltid någon som kan ta emot oss, om vi faller bakåt eller snubblar framåt som vi har gjort genom århundradena. Det är vi som utvecklar samspelet, länken som samlar oss. Vi kan råka utveckla våra erfarenheter. Vi kan lära oss känna med folk från det förgångna, från andra kulturer och från miljöer vi kanske aldrig kommer uppleva eller som rentav är påhittade. Tänk om djuren kunde få oss att lyssna, eller buskarna och träden viska om det eviga havet, när vi kan lyssna på musik inspelad för hundra år sen.

Allt vi kan uppleva med våra sinnen och förmedla, kallar vi kultur. Vi förmedlar oss själva in i framtiden. Kulturen är sinnenas förverkligande, i samråd med känslorna och samverkan med lustcentrat. Satsa på att skapa den kultur vi lever i. Kulturen är din och min framtid. Vi kommer inte ur den hur vi än försöker, för det finns alltid något annat. Hur långt avståndet än behöver vara mellan stugorna, väljer vi den maximala och minimala närheten, den maximala och minimala distansen. Det vi accepterar gillar vi och bör kunna försvara. Men det som gör oss ängsliga, borde vi ändå alltid hålla öppet för.

Vi kommer inte hinna med att få alla erfarenheter, men helst så många bra som möjligt. Erfarenheter är historia. Att skapa förväntningar ligger framför oss. Om inte vi skapar kulturen kan vi vara säkra på att någon annan gör det. Börjar man vänta, så väntar man alltid för länge. Man måste hela tiden söka att vara just nu och ännu hellre nå in framtiden. För det är den som passerar. Luftmotståndet och ytspänningen.

Någon har sagt att man aldrig blir riktigt klok på Livet, men det är bra att ha. Det är inte klokt vad bra grej.

Vad är väl 1000 år mot 5 minuter?

Vad är väl 1000 år mot 5 minuter?

Olav Kråkben föddes cirka 968, gifte sig med Svenne Tveskäggs syrra Tyra. Han var viking förstås och utövade utpressning gentemot engelska regenter ett par gånger. Andra gången blev han döpt på köpet, sen dog han precis på år 1000.

Olof Skötkonung hade ihop det med Edla som sen födde Astrid Olofsdotter lagom till millennieskiftet. Hon gifte sig med Kung Olav den helige, sen blev det ungefär som det är idag. Hon fick gå i landsflykt efter att hennes man blivit störtad.

När Astrid dog 1035 föddes Wratislav II av Böhmen, som han kom att kallas. För att påven skulle känna sig lite säkrare, skapade han en fredad zon genom att låta sätta Vratislav på en nytillkommen tron i en nyskapad nation.

Så uppstod Sybilla av Normandie efter honom år 1092. En illasinnad munk baktalade henne ständigt för att hon var lyckligt barnlös, eller barnlös och ändå lycklig. Kanske också för att hon ansågs så skamlöst from, men det var det svårt att säga om munken, eftersom han var så ini döden intresserad av Sybilla.

När hon dog 1122 på skotska ön Eilan nam Ban slog Fredrik Rödskägg upp sina ögonlock. Troligen fick han namnet när han blev retad på skolgården för att han var så fjunig. Trots att pappa var enögd blev sonen först tysk kung, sen tysk-romersk kejsare och slutligen även kung i Italien. Då fick han det bombastiskt översatta namnet Federico Barbarossa.

Fedde överlevde inte det tredje korståget 1190, men av farten föddes den Oskyldige, som ändå hänfördes av korstågets svindlande äventyr. Han skulle bli påve och kallad Innocentius IV. För att få stålar till att försvara Jerusalem mot islamiterna lyckades han hösta in prästernas halva tionde.

1254 bytte han med Marco Polo, som tyckte det var bråkigt mest hela tiden. Han hade snackat med killarna på andra sidan i Jerusalem och förstått att världen måste vara större än så här. På det sättet kom han att upptäcka att kineserna var mycket bättre på att göra spaghetti. Genom att bjuda på pizza fick han med sig ett paket hem, resten är historia.

Men historien stannar inte där förrän John Wyclif blev teolog. Han fattade vad varje smart figur idag kan klura ut, att påven inte är mycket heligare än oss andra. Han hade också den demokratiska tanken att vem som helst kunde tolka Bibeln. 50 år efter sin död 1384 blev konciliet synnerligen irriterade över hans gärningar och grävde därför upp hans lik och brände honom på bål.

Le Loi är känd som Vietnamkrigets verkliga vinnare. Den kinesiska Ming-dynastien hade varit till hjälp under en orolig period, men drog de sig tillbaka när det var över? Nej! Så när Le Loi av en sköldpadda fick det magiska svärdet "Himlens vilja", som gjorde honom obehagligt lång, gav han sig den på att få ut kineserna där de hörde hemma. Vietnameserna var listiga och lyckades lura de välorganiserade kineserna i fällor och på avkrokar, det blev ingen reda alls på formationerna, så till slut gav de upp.

På sin dödsbädd 1433 fick nyfödde Kettil Karlsson Vasa förvalta pundet. Redan som 25-åring blev han vald till biskop. Han och en bondehär lyckades skrämma bort Kung Kristian I som börjat samla damm i den svenska tronen. Kettil fortsatte rasande sin karriär och hann bli riksföreståndare innan han dog i böldpest 1465. Varför blir man alltid sjuk när man nått målet?

I startgropen föddes Scipione del Ferro - matematikern som lyckades lösa problemet med tredjegradsekvationerna. Fast bara reella lösningar. Man tycker att han borde haft lätt att publicera sin upptäckt eftersom pappan hade uppfunnit en tryckpress, men av beklagliga skäl undvek han det, för att inte riskera sin plats på universitetet. Budgeten låg på andra problemlösningar och först efter döden fann man hans anteckningsböcker.

1526 vaknade Katarzyna Jagiellonka i Krakow så sakteligen politiskt och blev följaktligen svensk drottning. Katarina Jagellonicas lilla sommarnöje har efter alla påbyggnader blivit vad som idag är Drottningholms slott. Hon byggde sig dessutom ett katolskt kapell inom Tre Kronors murar, så att hon kunde känna sig som hemma. 1583 led hon så svårt av gikt att hon till slut gav upp.

Nu började Hugo Grotius komma till sin rätt i Nederländerna. Han blev kompis med Axel Oxenstierna som tyckte att han borde passa som Sveriges ambassadör i Paris. Hugo kunde inte förstå varför ingen skrivit något om vad som kan vara rätt på hav och land, för att inte tala om vad som är rätt mellan folk och natur. Så sagt och gjort.

Haquin Spegel från Ronneby var ärkebiskopen som skrev svenska psalmer för att försvenska gotlänningarna. Sen skrev han på lyrisk svenska även om paradiset och den himmelska brudkammaren, där han inträdde 1714, då Anna Manzolini växte upp och blev en klok kvinna, som en dag hade turen att överta makens anatomiprofessur på Bologna universitet. Hon gjorde sig en massa anatomiska modeller i vax. Det var som när mannen levde. Han var som vax i hennes händer.

Men ingen lycka som varar för evigt, sa den svenske konstnären Caspar David Friedrich, när han lärt sig tala svenska. Greifswald var som bekant svenskt vid hans födsel 1774. Men eftersom ingen förstod honom blev han mycket bättre på tyska landskap. I Sverige kan vi njuta av att arkitekterna Asplund/Lewerentz lät göra Meditationslunden vid Skogskyrkogården, direkt efter en av hans målningar.

1840 började Pjotr Iljitjs levnadsbana vid en tid då balettkoreograferna led nöd på bra material, så Tjajkovskij satte igång att skriva Svansjön. När publiken och mecenaterna svek honom 1893, drack han med flit kolerasmittat vatten,

men mänskligheten tog åter fart med den sjukliga lilla flickan Lili Boulanger som även hon fortsatte med komponerandet. Hon gjorde succé redan vid 19 års ålder och var självförsörjande redan året därpå. Med dödsförakt skrev hon febrilt mellan kollapser och magsmärtor. Första världskrigets missiler susade genom Paris samtidigt som 24-åriga Lili dikterade sina sista toner för systern.

På Staten Island, N.Y. hyste föräldrarna sina hopp till Edward Hamilton Waldo Theodore Sturgeon som så småningom skulle bli en författarnas författare och blev en lärofader inom science fiction-litteraturen.

Sen kom Internet och det tog knappa 5 minuter att få ihop denna länk från vår hednatid till idag. Inte mycket längre än det i verkligheten är. Inte ens 19 människoåldrar på 1000 år.